Universal

November 2025 är det 20 år sedan Thåström släppte det banbrytande albumet Skebokvarnsv.209. Albumet var för första gången till stor del aukustiskt och till skillnad från tidigare album blev text och röst viktigare än volym och distade gitarrer. Thåström själv har beskrivit det som ett sätt att återuppfinna sig själv. Skebokvarnsv.209 blev vädigt väl mottaget och vann både en grammis samt toppade svenska albumlistan.<br/> <br/>Här kommer en jubileumsutgåva med 5 bonusspår.

Volbeat: God of angels trust 2025 [CD]

Swift Taylor: Midnights 2022 (Moonstone blue) [CD]

Lorde: Virgin 2025 [CD]

För första gången sedan 2005 bjuds vi på nyskrivet Stones-material! Det känns som om man inte nog kan prisa Stones betydelse inom rocken, de låtar de skrivit och deras fortfarande så energiska konserter. <br/><br/>Mick Jagger är och förblir den ultimate frontmannen; det finns ingen som äger en scen som Sir Mick. Ronnie Wood med sitt sneda leende och perfekta kompande. Och så den största av dom alla... Keefan! Det finns liksom ingen coolare än Keith Richards, alla kategorier. Den avlidne <br/>Charlie Watts finns också med på ett hörn, han spelar på två av spåren på detta album.<br/><br/>Bluray innehåller Hi-res 24/96 och Dolby Atmos versioner av albumet.<br/><br/>Den medföljande boken är på 64 sidor.

5 original album i pappfickor.

Digipack med 32-sidig booklet. Bonus CD med "Lords of summer" & Riffs.<br/><br/>Metallica är här med sitt nya album "Hardwired" To Self-Destruct". Skivan är en återvändo till bandets hårdare och snabbare sound.<br/><br/><b>RECENSION</b><br/><br/><p class="rnr-4"></p><br/>Vissa skivor borde inte ha blivit bra. "Death Magnetic" (2008) var en sådan skiva. Med de två bedrövliga föregångarna i åtanke hade den helt enkelt oddsen emot sig redan innan den avtäcktes. Men vid releasedagen kunde fansen pusta ut - det blev ingen ny "St Anger" (2003) och Metallica bevisade att de fortfarande var ett band att räkna med.<br/><br/>Och nu är den här, "Hardwired.To Self-Destruct", åtta års väntan är över och jag känner mig tillfredsställd. Åtminstone tillräckligt, då det gäller att gå in med ett öppet sinne och inse att det inte går att vrida tillbaka klockan till 1983, trots att singeln "Hardwired" var en fingervisning på att Metallica var på väg tillbaka till sina rötter. Men hade du hoppats på en renodlad thrashfest så kommer du garanterat att bli besviken. Skivan är däremot ett kolossalt riffparty bestående av mastodontlåtar som ligger närmare soundet hos ".And Justice For All" (1988) än "Kill 'Em All" (1983). De lånar riff och idéer från sig själva som de kläckte ur sig under deras första tjugo år som band, men utan att tappa fokus på att göra något nytt och kreativt.<br/><br/>"Now That We're Dead" (med sina stämningsfulla och nedstämda gitarrer), "Spit Out The Bone" (med sitt maniska riffande) och framför allt "Halo On Fire" (med sin slagkraftiga refräng) tillhör skivans toppskikt. Om detta dubbelalbum blir Metallicas sista studioalbum går de ut med hedern i behåll. Kära läsare. Tidernas kanske största rockband är tillbaka och låter. förbannat bra!<br/><br/>Bästa låt: Halo On Fire<br/><br/>Tobias Andersson<br/>Rocknytt